I måndags började jag träna igen. Sjukt vad tiden går fort, 3 veckors ledigt.
Men nu är det full rulle som gäller, för i början på oktober drar världscupen igång. Ni kan läsa under “kalender” att jag kommer att köra alla tävlingar!

Och jag lovar att jag har träningsvärk just nu. Men jag gillar träningsvärk, då känns det ju att träningen ger resultat

Förutom gym och simning har jag kört några spinning-pass. Usch vad man får ont i rumpan, haha.

Vilket äventyr och vilken upplevelse det har varit. OS.
Ett mål och en dröm som nu har blivit sann.
Jag nådde dit men inte så långt som jag själv hade hoppats(final). Men det är inte alltid placeringen som räknas, det är upplevelserna och vägen dit som betyder mest. Och det måste jag säga att jag nog har världens bästa jobb.

Minnen för livet och många erfarenheter rikare.
Så himla glad över att jag kan säga att jag är en Olympier.

Jag vill passa på att TACKA er ALLA för allt stöd, både innan, under och efter OS.
Familj, vänner, tränare, sponsorer, fans, sjukgymnaster, massörer, klubb, landslag, SOK mm.
Ni är guld värda, utan er hade detta inte varit möjligt.

Nu är jag tillbaka i verkligheten. Det känns på något sätt tomt. Man vet att nu är det 4 år tills nästa OS.
På ett annat sätt känner jag mig mer sugen än någonsin på att börja träna igen. Hårt. För i OS i Rio, där vill jag vara ännu bättre!

Men innan jag drömmer vidare mot Rio så ska jag NJUTA av att ha lite ledigt.
Sovmorgon. Äta det jag känner för, när jag vill. Åka vart jag vill. Vara vaken till sent. Umgås med familj och vänner så mycket som jag bara kan!

Även på lagkappen blev det en 10e plats, vi gjorde vårt bästa och slog ett nytt svenskt rekord.

Jag har nu flyttat ut ur OS byn men är kvar i London och njuter av att få uppleva annat än simhallen. Går runt och mår bra och gläds över att få vara en olympier.

Här om dagen vart jag och Sarah och kollade på när Bolt vann 100m. Bra stämning på friidrotts arenan måste jag säga